SMK Gävle 1924 - 2003

Klubben bildades den 16 april 1924 vid ett möte på Grand Hotell i Gävle. Stads- arkitekt Gunnar Wetterling blev klubbens första ordförande. Ett 20-tal personer deltog. Klubbens namn blev SMCK:s Gefleborgsavdelning. SMCK stod för Svenska Motor Cykel Klubben.
Året därpå ändrades namnet till nuvarande SMK (Svenska Motor Klubben).

Verksamheten blev redan från början stor. 1925 arrangerades hela sju tävlingar. Orienteringstävlingar för både bilar och motorcyklar var det som stod på programet. Gefle-Dalapokalen samt Midvinterpokalen var några av dessa. 1929 blev ett märkesår i klubbens historia. Då upprättades nämligen ett arrende kontrakt på 20 år gällande Kungsbergsbacken. Den första tävlingen kunde gå av stapeln i augusti samma år. Hela 8.000 åskådare fanns på plats vid premiären. 1930 kördes Nordiska Mästerskapet i Kungsberget. Ett fint arrangemang gjorde att NM:en kördes både 1931 och 1932 i backen.

1933 kördes den första tävlingen på Näringsbanan. Tävlingsformen kallades dirt-track, ett namn som senare kom att ändras till speedway.

1928 fick SMK Gävle en ny ordförande vid namn Erik Bodin, som sedermera blev direktör vid Gävletravet. Bodins travintresse gjorde att man 1934 kunde köra en kombinerad motorcykel- och travtävling på Näringen. Torsten Sjöberg, Häverösund, vann mc-tävlingen. Travloppet vanns av nordsvenske Bister med Herbert Jansson från Gävle vid tömmarna.

Fram till kriget kördes tävlingar i speedway och isracing på Näringen samt även ett flertal orienteringstävlingar för bilar och motorcyklar.
Efter krigets slut kom klubbens verksamhet igång igen. Redan den 13 januari 1946 kördes en isbanetävling på Gävletravet. En speedwaytävling på hösten bevistades av över 4.000 åskådare vilket var nytt publikrekord. En nyhet var att man för första gången fick starta med fyra förare i heaten. Tidigare var det maximerat till tre man.

Utöver tävlingarna på Näringen och Travbanan kördes under de närmast kommande åren isracing på Strömvallen och Norra IP i Sandviken, racerbåtstävlingar i Nyhamn i Gävle samt orienteringstävlingar.

År 1951 erhöll klubben ett vandringspris, "Florida Cup", som skänktes av svenskamerikanen Mr Lindström. Ce-Ge Hammarlund, mera känd som "Sveriges Bilradio", erövrade så småningom priset för alltid. Hammarlund ordnade ett nytt vandringspris, som även detta kallades ”Florida Cup”. Lennart Söderberg från SMK Gävle tog sedan detta för alltid.

1953 arrangerade klubben sin första Novemberkåsa med Nils Falk som tävlingsledare. Segrare blev Lennart Carlström från SMK Östgöta. Novemberkåsan blev sedan en tradition i klubben. 1960, 1970, 1980 ,1990 och 2000 har Kåsan körts i Gästrikeskogarna.

Motocrossen gjorde sitt intåg i klubben 1949. De första åren arrangerades tävlingarna i Järbo. 1954 var det emellertid dags för premiär i Valbo i den så kallade ”Siporexgropen”. Det officiella namnet blev Gavlebanan. Under de närmaste åren utvecklades banan till en av landets bästa. SM-tävlingen 1959, som vanns av Bill Nilsson med Sten ”Storken” Lundin på andra plats, blev den sista i raden av stora tävlingar på banan, som tyvärr tvingades läggas ner.

Under 60-talet var banfrågan ett stort problem för motocrossen. Masugnsbanan och Flintabanan i Valbo blev räddningen för klubben innan man i slutet på 60-talet började se över möjligheterna att ordna en bana i Rörberg. Detta blev början till det som i dag är klubbens stolthet, Gävle Motorstadion.

En kär gäst på klubbens tävlingar var Leif "Basse" Hveem från Norge. "Basse" vann 1954, då SMK Gävle fyllde 30 år, motorcykelklassen på Gävle Travbana. Eleganten från vårt västra grannland vann flera tävlingar på Travet och Näringen under sin karriär. Det är många som minns den duktiga norrmannen på sina pedantiskt skötta motorcyklar.
Men senare under året fick "Basse" se sig slagen. En trelandskamp mellan Sverige, Norge och Finland slutade med svenska segrar både i lag och individuellt. Det var stjärnskottet "Varg-Olle" Nygren som satte "Basse" på plats. Tage "Tomten" Nyholm, en annan legendarisk 1000-metersåkare, blev trea i finalen.

Den 19 maj 1955 kördes den första stock-cartävlingen på Näringen. Hela 9.000 personer såg Henry Bråttom från Enskede vinna finalen. Det avslutande rövarheatet vanns av SMK Gävles Gerhard Johansson. Det heatet kördes till endast en förare återstod på banan (!).

Under åren har SMK Gävle stått som arrangör av stora biltävlingar. 1964 års Rikspokal är en av dessa. Man tävlade om en imponerande pokal av äkta guld, som uppsatts av Dagens Nyheter som vandringspris. Segern gick till välkände Ove "Påven" Andersson.

Midnattssolsrallyt har även körts i Gästrikland. SMK Gävle svarade för både tävlingssträckor och kontroller vid dessa arrangemang. Florida Cup och Gästrikland Runt har hört till klubbens traditionella tävlingar. BP-Hjälmen, där vandringspriset bestod av fin förarhjälm i silver, var ytterligare en i raden av stora rallytävlingar.

År 1964 invigdes klubbens gokartbana i Södra Åbyggeby. Denna bana tillkom efter ett uppoffrande arbete av klubbens medlemmar. Banan blev mycket populär och många kända förare har börjat sina karriärer där. Bland andra Ronnie Peterson, som redan i unga år visade att han skulle bli något stort i racingsporten.

I slutet av 60-talet började klubbens motocrossåkare träna i Rörberg i ett sandtag ägt av dåvarande Siporex. Klubben fick även tillstånd att arrangera några tävlingar, som kördes under ytterst provisoriska former. 1974 beslutades att köpa marken på vilken motocrossbanan låg. Efter många och utdragna förhandlingar fick SMK Gävle 1975 klart med köpet. Arbetet med att bygga upp ett motorstadion kunde börja.

Mycket har hänt på Rörbergsbanan, som anläggningen från början döptes till. Från början bestod anläggningen av enbart en motocrossbana. År 1980 beslutades att gokartbanan skulle flyttas från Åbyggeby till Rörberg. Banan stod klar 1982 och 1983 var det dags för premiärtävlingen.

1982 inköptes baracker som byggdes ihop till en klubbstuga. Denna har sedan blivit utbyggd med toaletter och omklädningsrum. Sekretariat och sanitetsbyggnad har även tillkommit vid gokartbanan.

En folkracebana kom också till under 1982 och en premiärtävling kunde avverkas. Samma år hade även en speedwaybana påbörjats. Besiktning av banan samt en tävling hanns med under året. I början av 1983 kördes på samma bana den första isracingtävlingen.

Den 15 september 1984 var det invigning av anläggningen. Birger Wallgren från Gävle Kommun invigningstalade.

Den 6 maj 1985 beslutade klubbens styrelse att en namnändring skulle ske från Rörbergsbanan till Gävle Motorstadion. Rörberg var inte ett namn som gemene man kunde placera på kartan. 1986 köptes marken där gokartbanan ligger liksom mark för parkeringar. Nu började anläggningen bli vad man i klubbens styrelse hoppades på.

En 400 meter lång isracingbana vilken även kombinerades halkkörningsbana kom till stånd år 1991. En bana som man haft stor nytta av vid de träningsläger som klubben svarat för.

1992 drabbades Gävle Motorstadion både av en brand och ett sprängattentat. En stor förrådsbyggnad sprängdes i luften. Men då byggnaderna var försäkrade gick klubben i stort sett skadefri från de båda sabotagen.

En mängd mästerskapstävlingar har under åren avverkats på vår fina anläggning. Lag-SM i motocross för 500 cc 1974 blev upptakten. Och på vår hemmabana tog SMK Gävles lag klubbens första Lag-SM-guld. En seger som kom som en extra present till klubbens 50-årsjubileum. Sedan premiären 1974 har 11 SM- och JSM-tävlingar i motocross körts på Gävle Motorstadion. Sex SM i isracing samt ett NM och en landskamp i motocross har också avverkats i Rörberg. Landskampen Sverige-Finland 1979 går nog till historien som en av de regnigaste tillställningarna någonsin. 875 (!) betalande i ösregn var dock en publiksiffra som heter duga.

Utöver de vanliga tävlingsaktiviteterna har en del andra evenemang hållits i Rörberg. Rallyvarvlopp, snöskotertävlingar, isbana för motorcyklar på folkracebanan samt SM och EM i pistolskytte har bland annat anläggningen använts till. 2003 kördes två nya grenar, supermotard och crosskart. Detta efter att den befintliga folkracebanan byggts om till en viss del. En del asfalt tillkom för att banan ska klara de bestämmelser som gäller för supermotard.

Granne med vår motorstadion ligger som bekant Gävle-Sandviken Flygplats. 1981 arrangerade SMK Gävle en drag racingtävling, som sågs av hela 6.600 personer. 1982 och 1983 kördes också tävlingar men utan större publiksiffror. För att bättra på ekonomin arrangerade dragracingsektionen några utställningar. Dessa blev välbesökta. Speciellt 1985 och 1986 års upplagor på Gavlerinken blev verkliga fullträffar.

En succé i ordets rätta bemärkelse blev den VM-deltävling i Enduro som SMK Gävle arrangerade den 10-11 juli 1993. Efter den lyckade Novemberkåsan 1990 fick klubben en förfrågan från SVEMO (Svenska Motorcykelförbundet) om att arrangera Sveriges VM-deltävling 1993. Efter moget övervägande beslutades den 13 januari 1992 att SMK Gävle skulle ansöka om tävlingen. När det sedan blev klart att tävlingen skulle gå av stapeln i Gävle startade ett drygt arbete. Med tävlingsledaren Bengt "Besse" Grönlund i spetsen lade organisationskommittén ned ett fantastiskt jobb. Och resultatet blev lysande.

Tävlingen inleddes redan den 6 juli då en fyradagarstävling startade. Denna avslutades med målgång fredagen den 9 på Stortorget. Deltagarna åkte sedan till Alderholmen där invigningen av VM:et genomfördes. I samband med invigningen kördes en super motard-tävling, som blev mycket uppskattad av den stora publiken.

VM-deltävlingen kördes lördag-söndag med specialsträckor på I 14, Gävle Motorstadion, i Trödje samt på Alderholmen. Start och mål var förlagt till Stortorget. En sak som uppskattades av deltagarna. Det brukar inte vara vanligt med start och mål i städernas centralare delar. Prisutdelning och bankett i det stora serveringstältet på Alderholmen med cirka 700 personer, förare och funktionärer, avslutade VM-helgen. ”Besse” och hans stab fick under kvällen mottaga många tack för en strålande tävling.

I början av år 1994 anlände ett brev från FIM (Internationella Motorcykelfederationen) till klubben. SMK Gävle hade utnämnts till årets bästa VM- och EM-arrangör. En check på cirka 13.000 sv. kronor samt en stor pampig pokal blev ett plåster på såren. Tävlingen gick nämligen inte ihop ekonomiskt vilket var det enda negativa.

Då SMK Gävles aktiva haft stora framgångar på tävlingsbanorna under åren är det svårt att göra en sammanfattning. Många namn kommer att saknas. Men de som tagit medaljer i olika mästerskap ska vi försöka få med. Skulle någon saknas ber vi om ursäkt för detta.

Efter två VM-silver i isracing 1982 och 1994 tog Per-Olov "Posa" Serenius år 1995 hand om VM-guldet. Finalen i Hamar blev en verklig rysare men till slut stod "Posa" överst på prispallen. Hans stora mål var uppnått. Ett individuellt VM-guld var hans. På hans enorma meritlista finns Lag-VM-guld samt silver och brons i oräkneliga mängder. 13 SM-titlar gör "Posa" till landets överlägset största isracingförare genom tiderna. Då "Posa" 1998 skulle fylla 50 år kördes en tävling speciellt för honom. Ett internationellt startfält av bästa märke samt flera tidigare världs- och svenska mästare fanns på plats. På kvällen kom sedan cirka 300 personer till Scandic Hotell för att hylla SMK Gävles mest meriterade och populära förare.

Att "Posa" är populär visar det faktum att han redan 1983 blev utsedd till Gästriklands främsta idrottsman. Efter VM-segern har han dessutom blivit korad till årets Gävlebo. "Världens snabbaste brandman", som medierna brukar kalla honom, har gjort en sällsynt fin propaganda för sin sport och för SMK Gävle.

När vi är inne på avdelning isracing ska vi gå över till nästa världsmästare. 1995 vann Sverige Lag-VM:et och då ingick Ola Westlund i laget tillsammans med "Posa" och Stefan Svensson från Örnsköldsvik. Ola hade tidigare ett silver från 1992 på meritlistan. Ett SM-guld från 1991, då han besegrade "Posa" i ett minnesvärt heat i Rörberg, finns på meritlistan liksom ett guld i Par-SM. Ett silver och ett brons i SM har Ola också tagit hem.

Åren 1976 och 1977 tog Kenneth Leim VM-titeln i banracing i en Porsche. Det handlade om sportvagns-VM, något som gick ganska obemärkt förbi. I Sverige kördes nämligen inte några tävlingar i klassen. Ute på kontinenten var intresset stort med många deltagare och mycket stora publiksiffror. Det var nog inte många som fattade hur stor Kenneths bedrift var. Att komma från lilla Sverige och som privatförare slå sig fram till två VM-titlar var inte något mindre än en bragd.

7 SM-segrar och bronsmedaljer både individuellt och i lag i VM har gjort att Kurt Westlund är den mest framgångsrika isracingföraren i landet efter "Posa". Kurt med sin eleganta åkstil och med ett maskinmaterial i toppskick bildade skola för våra isracingåkare. Men Kurt var inte bara en hejare på att åka motorcykel. Hans ledarinsats i klubben är berömvärd. Utan Kurts engagemang hade knappast någon speedwaybana kommit till. Under åren 1985-1989 var han dessutom ordförande i klubben.

Från Kurt är steget inte långt till Karl-Gunnar "Salle" Salander. Junior-SM-segrare i motocrossens 500-kubiksklass år 1959 samt Lag-SM-guld 1974 är de finaste meriterna. Men som ankare i motocrosslaget och dessutom aktiv i enduro, isbana med mera finns det knappast någon som hunnit med lika mycket på tävlingsbanan som den gode "Salle". 24 år i styrelsen varav 16 som ordförande (1969-1984) innebär att "Salle" har lagt ned ett otroligt arbete framförallt med att skapa en motorsportanläggning av klass. Att vara både aktiv på tävlingsbanan och samtidigt ha ett styrelseuppdrag har krävt ett engagemang för klubben utöver det vanliga.

Efter "Salle" och Kurt Westlund tog Lars-Åke Sjöström över ordförandeklubban 1990. Lars-Åke, som kom in i motorsporten genom gokartåkande sonen Lars, är den som nu håller i rodret. En krävande uppgift som Lars-Åke sköter med bravur.

Inom motocrossen hittar vi många förare med stora meriter. Bert-Ove Wallner tog en silvermedalj i Lag-VM samt många internationella segrar. 1974 blev Bert-Ove "stor grabb" , en utmärkelse som för övrigt Kurt Westlund fick 1973 och "Posa" 1984. Bert-Ove ingick också i klubbens lag som vann Lag-SM i 500 kubik 1974.

Ove Högberg hade stora framgångar både inom och utanför vår land. Inofficiell EM-segrare blev han i fyrtaktsklassen 1985. En femteplats i en VM-deltävling samt en heatseger i SM 1981 före Håkan Carlqvist är resultat som märks. Dessutom har Ove varit med alla tre gångerna som SMK Gävle vunnit Lag-SM.

Sven Berggren har en andra plats i SM i 250 cc 1980 på meritlistan. Då slutade han på samma poäng som segraren Rolf Wicksell men fick tyvärr 'bara' silver. Två Lag-SM-segrar blev det för Sven liksom för hans storebror Roger. Sven tog många tätplaceringar i VM under hans karriär.

1977 debuterade en yngling nyss fyllda 12 år. Bosse Högberg ville bli crossåkare som storebror Ove. Första tävlingen på 50-kubikaren hemma i Rörberg slutade med en andraplats efter Tony Hanses. Bosse blev sedan mycket framgångsrik i 50 cc. 1981 vann Bosse J-SM i 125 cc. Året därpå slog han till med en heatseger i SM-deltävlingen i 250 cc hemma i Rörberg.Han var då den yngste förare som vunnit ett SM-heat bland seniorerna. 1983 blev Bosse trea totalt i SM-tabellen. Samma placering tog han 1989. Lag-SM-guld 1982 och 1984 finns också på meritlistan.

Den allra största framgången blev hans seger i den första VM-deltävlingen i stadioncross. Bosse satte nämligen alla världsessen på plats vid premiärtävlingen i Poona i Indien. Segern i premiärtävlingen gjorde att Valbograbben blev historisk. Nu står även supermotard och backe på Bosses program. Han blev historisk genom att vinna det första RM:et som kördes med final på Gävle Motorstadion år 2003. Ett SM-silver i backe 2003 gjorde att året nog får räknas som Bosses bästa någonsin.

I J-SM:et i Rörberg 1993 tog Micke Litzell hand om guldet i 125 cc. Men segern satt långt inne. Klubbkompisen Peter Antonsson blev tvåa efter en hård fight. De båda ädlaste medaljerna till klubbens förare satt fint den gången.

Hasse Henriksson, Rolf Lassbo och Stefan Karlsson är de övriga av klubbens förare som har varit med och hemfört ett Lag-SM-guld vardera.

Nils-Erik Häggblom och Dickie Forsmark dominerade sidvagnsklassen i backe under en följd av år. Tyvärr fick inte sporten SM-status förrän 1986. Duon vann det året och även 1987. RM-segrare blev paret 1984 och 1985. Ett SM-brons i soloklassen i backe har Stefan Hedström på sin meritlista.

I Road Racing eller som sporten hette tidigare, TT, tog Bengt "Besse" Grönlund tillsammans med ”burkslaven” Bengt "Bubbas" Sjöberg hem SM-segern både 1967 och 1968. Sedan satsade "Besse" på endurosporten både som aktiv och ledare.

Robert Grönlund är den som haft största framgångarna i enduro av klubbens förare. Tre raka J-SM-segrar åren 1988-90 blev det för "Robban". Han ingick i det svenska juniorlandslaget i Six Dayåren 1990, 91 och 92. Både 90 och 92 blev det svenska segrar. Sexdagars brukar räknas som VM i lag så man kan utnämna ”Robban” till dubbel lagvärldsmästare. Robert har startat i en hel del tävlingar utomlands. Dubai, Thailand, Rhodesia samt Australien är de mera exotiska platserna ”Robban” tävlat i. Segrar i två EM-deltävlingar 1992 gav en fjärde plats sammanlagt. Tyvärr blev det bara två starter i EM:et det året för hans del.

I enduro har även Andreas Nordström blivit landslagsman. Både 1991 och 1992 ingick Andreas i det svenska juniorlandslaget mot Finland.

Mikael Lundberg har gjort många fina prestationer i backe i sin Golf. På meritlistan finns tre SM-guld, et silver och ett brons.

Micke Nordström var under många år med i den yppersta eliten i rallycross tillsammans med trogne vapendragaren Hans "Putte" Ericsson. 1980 vann Micke SM-guldet. Året därpå blev det ett nytt SM-guld. Då handlade det om backe och rallycrossklassen.

Björn Sjunning har tagit en mängd DM-segrar under åren i rally. En SM-titel har Björn på meritlistan. Den kom i isbana år 1984. Annars har Björn många topplaceringar i SM-rallyn att falla tillbaka på.

Göran Hammarström slog till med en JSM-vinst i rally år 1992. En välförtjänt fullträff för den talangfulle Valbosonen.

Dick Sundman har tävlat i många år. Något av en specialist blev "Dicken" på det finska VM-rallyt. Klassegrar både 1989 och 1992. 1990 blev det en andra plats i den finska VM-deltävlingen.

I folkrace finns det tyvärr inga mästerskapstävlingar. Men flera av klubbens åkare har varit framgångsrika i de stora festivaltävlingarna i Motala och Vimmerby. Namn som "Putte" Gilberg, Bengt Eriksson, Dick Sundman, Ola Norrlin samt Kjell och Dan Olsson med flera har representerat vår klubb på ett bra sätt.

Gokartförarna har varit många och framgångsrika under åren. Pelle Nejman, Fredrik Mattsson, Thomas Ericsson, Stefan Söderberg och Christian Birgersson har alla tävlat i landslaget. Magnus Thornberg, Nicklas Blomqvist, Tobias Åström och Kevin Engman är de åkare som nu ger klubben fina framgångar.

Motocross- och gokartskola i klubbens regi är något som borgar för att klubben även i fortsättningen kommer att fostra nya elitförare.

Denna historik gör inga anspråk på att vara fullständig. Vi i den nuvarande styrelsen har gjort ett försök att spegla verksamheten under de gångna nära 80 åren. Vår målsättning är att fortsätta arbetet med att föra klubben framåt. Och med många ambitiösa aktiva och ledare i de olika sektionerna ska detta säkert gå bra.

Vi tror på en fin framtid för SMK Gävle!
Bertil Carlsson